tisdag 17 februari 2009

Vart har vi varit?

Förra veckan hade Tuva feber ett par dagar, efter det var hon sig inte lik. Vi kunde inte komma på vad det var med henne. Hon var mest arg och ledsen, kanske kan det bli så efter feber? Problem att somna på kvällen och när hon väl somnat så sov hon väldigt oroligt. Nu har vi kommit fram till att det troligtvis är tänder som är på väg fram.

Det har varit en utmaning, hennes humör har inte alltid plockat fram de mest kärleksfulla tankarna hos en. Hur mycket skrik kan en människa klara av, nu har Tuva säkert haft det jobbigare än vi. Fatta vad jobbigt att bo med två personer som inte förstår vad man försöker säga/skrika. Jag har hört att den smärta som man skulle ha om tänderna kom fram hos en vuxen inte skulle vara möjlig att leva med.

Igår så hittade vi i alla fall något som lite lindrade Tuvas smärta! Inatt har vi även fått sova! Tack Tuva!!! Jag älskar dig!

1 kommentar:

  1. Jag gissar att det är en bulle som fått slut på lidandet. Vad var det jag sa? Har själv feber och ont mellan skulderbladen. Har Tuva samma som jag. Så har hon det väldigt jobbigt.
    Här finns dessutom inga bullar.

    SvaraRadera