Att bli bortskämd!

Nu är det nytt år. Det gamla avslutades på bästa sätt hemma hos min kusin och hennes man. Ett program jag brukar hamna framför på kvällarna är Gordon Ramseys Hells Kitchen. Där bråkar han på deltagarna då de överstekt wellingtonen. Glad i mat som man är har jag ett bra tag undrat vad det är de pratar om. På nyårsafton blev det ett slut på mitt grubbleri. Vi blev bjudna på en wellington stek och det var verkligen något över det vanliga. På våra tallrikar låg något som påminner om en gigantisk champinjon. Nu var det inte en stor champinjon utan smördegsinbakad oxfile som låg på en bit anklever. Verkligen supergott, men jag måste erkänna att jag inte orkade äta upp. Till förrätt så bjöds det nämligen på moule mariniere och jag kunde liksom inte hålla igen och äta med måtta.

Men försvinner ett grubbleri så får man ett nytt. Varför heter det en wellington? Träffade igår lillebrorsans "svärföräldrar" vilka bor i England, deras teori är att namnet kommer från stövlar eller wellies som det kallas i England. Duken av wellington var tydligen den förste som beställde denna typ av skor, maträtten ska väl påminna och hur foten är "inbakad" i stöveln. Svettiga fötter i stövlar är väl ingen hit, men maträtten är det.

Tack Jens och Johanna!